En härlig fredagkväll!

Suger fortfarande på fredagskaramellen. En riktigt rolig och trevlig kväll på Aros Congress Center, där VIK hade kick-off med sina sponsorer och med spelare och styrelse. Cirka 200 personer fick höra några visdomsord från marknadsansvarige Anders Berglund och ordförande Johan Fägerblad. Därefter följde en riktigt god buffé och sedan var det dags för kvällens höjdpunkt: presentation av spelartruppen. Alla presenterades i nummerordning och med sina nya, snitsiga matchtröjor.
Nää,inte den här!
*********************************************
Slutligen var det dax att mera handgripligt presentera nyförvärven och göra intervjuer med dem. Den uppgiften hamnade på mitt bord. Riktigt nervöst men det var alldeles förbaskat roligt. Speciellt nu med många amerikanska och canadensiska spelare i laget,så blev det givetvis engelska. Det funkade bra ända tills nye Jeremy Williams vände på en av mina frågor och ställde mig helt! Det blev faktiskt riktigt roligt och många skratt.
Jeremy - din rackare!
Mr.Williams visade sig vara en riktigt trevlig och rolig kille och när jag efteråt konfronterade honom och räckte fram ett anklagande finger,så bad han om ursäkt! Vi hade en rolig och privat pratstund och jag lovade honom att hämnas under säsongen. -Looking forward to it,skrattade Jeremy. -I like that! Det var roligt och det var uppsk(r)attat!
*****************************
För egen del kändes det väldigt smickrande med alla dunkar i ryggen efteråt och allal uppskattande ord!
*************************
Men den roliga kvällen var inte slut med det. Eftersom - glädjande nog - sondottern Anna fanns med i staben runt evenemanget,och eftersom både Göran och Annika fanns på plats,så fortsatte vi festligheterna på Pitchers efteråt.
Tänk er så kul det är att gå på puben med både son och sondotter! Makalöst roligt!
*************************
Och apropå pub och öl: missa inte den här enormt goda ölen:
Mmmmmm.....
********************************
Slutomdömet om kvällen blir att jag blir alltid så imponerd av hur verbala de transatlantiska spelarna är. De uppträder enormt proffsigt och kan prata hur länge som helst. Våra svenska killar är mera "klyschiga" och blygt försiktiga i sina framföranden. Men jag glömmer aldrig första gången jag presenterade en då 18-årig Markus Kinisjärvi. Jag bad honom innan att kort presentera sig själv och han drog igång med: "Hej, jag heter Markus Kinisjärvi,är 18 år och spelar hockey för VIK. Men jag kommer från Köping,som är en stad ungefär tre mil från Västerås...". DÄR såg jag en ljus framtid när det gäller att marknadsföra sig själv...
********************************
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0