engulsvartgurka.blogg.se

 

Så har man då firat Den Svenska Nationaldagen. Ganska trevligt,men givetvis inte i klass med den norska varianten. Men,men - norrmännen kan väl få ha nånting att skryta med som inte storebror i öster har. Ja,då har jag inte räknat in Petter Stor-tugg eller vad han nu heter. Men den svenska nationaldagens firande i ett bombande solsken på Djäkneberget inför,tjaa - 5 - 6.000 (?) var klart godkänt och litet lagom svenskt småtöntigt - och gulligt. Som sagt  - vädret kunde inte varit bättre,stämningen var god och det var folkligt och festligt. Så - trevligt värre. Speciellt som vi hade glädjen att ha sällskap med sondottern och när vi sedan stötte på min bror Kalle med fru Sonja så - ja,roligt! Och i vimlet skymtade vi också Nicklas Lidström med fru!

****************

På stora scenen skulle så Västerås Stads representanter hylla Pär Mårts o Peter Popovic,våra hjältar från hockey-VM. Men som så många gånger tidigare blev firandet en flopp. Varför inte ta in en "riktig" conferencier,en som kan konsten att framhålla duons förträffligheter i stället för som  nu,en anonym politiker (har ingen aning om vad hon hette eller vilket parti hon representar...) som står och läser innantill om de två hjältarnas livstidsstatistik.  Kul att dom blev hyllade;välförjänt - i allra högsta grad. MEN - det borde och skulle ha varit mer! En blombukett och ett paket i guldpapper (förmodligen Skultuna Mässing - igen...),tjaa - duger väl,men - för faaan: Kan man inte instifta ett slags "Hedersmedborgare i Västerås" och dela ut vid sådana här tillfällen? VM-guld är gigantiskt stort. VM-guld i ishockey är mer än gigantiskt! Jag föreslog det här för dåvarande chefen för Västerås Stadshus,Ulla Persson,redan för flera år sedan, i samband med en hyllning för Nicklas Lidström. Där är också en som borde få samma utmärkelse. Skärpning Västerås Stad - visa rejäl uppskattning OCH stolthet!

***************

Onsdagkvällen föregick ju som bekant torsdagens nationaldag. Onsdagkvällen var smått magiskt vacker. Vi packade på oss litet sallad och åkte ut på Ängsö,ett av Västmanlands absolut vackraste områden. Vi åkte - som vi brukar - förbi slottet och allra längst ut på ön. Där slog vi oss ner längst ut på bryggan och avnjöt den medhavda maten samtidigt med en förkrossande vacker sol. Lugnt,tyst = idylliskt. Det var grymt skönt och jag passade t.o.m. på att bada - visserligen bara fötterna men ändå...