En stor dag

I dag är det en oerhört stor dag,speciellt för en mig närstående person. Min sondotter Anna fyller 18. Helt fantastiskt och svårt att greppa för mig. Jag minns som i går när jag höll henne i mina armar för första gången. Då var hon en dag gammal. Nu är hon en ung dam,som enligt ID är vuxen men som för mig alltid kommer att vara det där lilla knytet som jag höll i armarna den 11 junin1995. Glömmer aldrig den känslan. Att fylla 18 är en mäktig upplevelse och en betydelsefull dag. Anna - jag är grymt stolt över dig och över den människa som du har utvecklats till. Jag är lycklig över att ha fått förmånen att följa din uppväxt och att få vara nära dig. Du betyder kolossalt mycket i min värld,där du är en av de stabilaste hörnstenarna. Ser fram emot att få fira med dig i kväll! 
********************
 
En stor Dag ytterligare måste jag få framhålla. En god vän tillhörande det syrianska folket,nämligen Umit Dag. Hans inlägg i P4 Västmanland i morse om det svenska kungahuset och vårt eget inskränkta sätt att se det,var bland det bästa jag hört på länge. Finner det bara oerhört märkligt OCH alarmerande,att det måste till en person med invandrarbakgrund för att få oss att fatta vad det svenska kungahuset ger oss. I form av ovärderlig PR och gott namn världen över. Allt jävla gnäll om hur mycket de här påkostade prinsessbröllopen kostar,är så typiskt svenskt avundsjukt. Man kan i jämförelsen konstatera att Viktorias bröllop kostade c:a 100 miljoner kronor. Samtidigt genererade det dryga 2 miljarder (!) i direkta handelsintäkter relaterade till bröllopet! Men det väljer man bort och föredrar att gnälla. I Sverige är man så kolossalt upptagen med att försöka vinna VM i Mångkultur,att man glömmer bort att vara svensk. I stället för att hitta på olika sätt att lyfta fram vår genuina svenska kultur,så skapar man i stället "Kanelbullens Dag" och fyller den vanliga svenska almanackan med diverse märkliga muslimska högtider som vi svenskar högaktningsfullt skiter i. Tydligen viktigare enligt Toblerone-Mona,som drömmer om ett svenskt samhälle befolkat av muslimer och homosexuella och genom åren har skrikit sig hes för att få sin vilja igenom. Jag har säkert hundratals personer med invandrarbakgrund i min bekantskapskrets. Personer som jag högaktar ,värdersätter och tycker om. Men - i samtal med dessa så framgår alltid DERAS stora förvåning över hur vi svenskar behandlar vårt eget kulturarv,inklusive kungahuset. När vissa skolor förbjuder skolavslutning i kyrkan och förbjuder den svenska flaggan,av "hänsyn" till våra invandrare - då säger jag som Janne Carlsson: "Nää,nu har dom allt skitit i det blå skåpet".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0