Om hockey - trots allt; och musik - alltid!

Jag lovade ju tidigare att det här med hockey,det ska jag försöka hålla utanför den här bloggen så mycket som möjligt och i stället skriva de tankarna på www.vik.se,där min hockeyblogg finns. Men - så här dagen efter VM-finalen så har jag faktiskt inget val. Jag måste få rensa ut alla känslor efter den fantastiska segern och efter de här 16 dagarna av VM-hockey. Att Tre Kronor spelade till sig ett guld,är i min värld en bragd. Att man gjorde det på det sätt som man faktiskt gjorde,understryker ytterligare "bragden". Nedskrivna,hånade,uträknade och till detta en idiotförklarad tränare (Pär Mårts - herregud vilken respekt jag har för dig!). Det här vände man - och vann hela "tjottaballongen". Jag erkänner villigt att även jag hade räknat bort Kronorna från titelstriden. Jag är sååå glad att jag hade fel. Pär Mårts och Tre Kronor - fantastiskt! Ytterligare accentuerat av de enorma kärleksyttringar som hela det  här blågula gänget visades i dag i Kungsträdgården. Måndag kl.12.00. Rimligtvis borde de flesta vara på jobbet eller i skolan. Rimligtvis,alltså. Men i Kungsan hade det samlats - ja,inte vet jag,jag kunde inte räkna - men det måste ha varit över 20.000 människor som hyllade VÅRA hjältar. Nästan gråtvarning där. Nu utgår jag från att Västerås Stad gör sammalunda. Och hyllar västeråsarna Pär Mårts och Peter Popovic. Allt annat vore tjänstefel.
****************
Och till alla er som gnäller över ett urvattnat hockey-VM varje år. Ta er i brasan! Tre miljoner tittare säger allt. Vi älskar Tre Kronor! 
****************
Eurovision Song Contest är nu lagd till handlingarna. Danmark vann. Tjaa - den dög väl.
****************
Men ärligt nu,alla som gillar musik. Tror någon enda person på jorden att den här låten kommer att spelas igen år 2053? Alltså om 40 år? Haha - vilket skämt. ABBA vann i Brighton 1974 med Waterloo. DEN spela fortfarande. 39 år efteråt. Säger en del om dåtidens musik contra nutidens.
****************
Själv växte jag som sagt upp på 60-talet med den invasion av ny musik som sköljde över oss då. Och ingen kan ha undgått att uppleva hur mycket av den musiken som spelas än i dag på alla möjliga och omöjliga platser och sammankomster. Och hur mycket av den musiken som plockas fram och spelas in av dagens artister. Det understryker bara vad jag säger - den musiken är tidlös. Den kommer alltid att spelas,till skillnad mot Sean Banan...
****************
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0